Du har nu funnit din överman/kvinna i slalomklåperi.
I söndags var jag och min familj med om en riktig syrechock. I och med att jag inte tillbringar så mycket tid utomhus så var 5 timmar på Parra en rejäl dos frisk luft! Skönt var det men väldigt ovant.
Dagens program var också minst sagt ovant.Lite skäms jag nog ,men jag har aldrig förr åkt slalom, har liksom aldrig fått till det. Men tänkte då i söndags att jag skulle debutera i och med att min 4-åriga son också skulle åka slalom, eller sladom som han säger, för första gången. Jag trodde att jag i honom skulle få lite stöd i mina första stapplande steg. Men tji fick jag!
Första chocken kom då slalomskorna skulle på . Herrejestas SKA de verkligen vara så hårt fastspända? Nåja efter 5 minuter glömde man lätt att fötterna var utan syre och tog det som ett normaltillstånd. Sen bar det av mot B*A*C*K*E*N.
Barnbacken alltså. Jissus, ska man upp där? Fadern och storasystern tänkte smita till STOOOOOOORA backen men jag fick nu dem att åka en gång i barnbacken först för att sonen skulle få lite stöd. Jag försökte fråga lite diskret hur man gör men sambon tyckte säkert att det var pinsamt att undervisa en nästan 40-åring i barnbacken så han sa bara: sätt skidorna rakt nu bara å far i väg. Jo just ja!
Schwung. Så for dottern å fadern. Å sonen ,som tog sig ner utan problem. Jaha då var det mamma kvar då.
Raka skidor var det. Å så iväg. Efter halva backen började det bli lite läskigt och herrejestandes vad HÅRT det gick. Jaja ni fattar. Morsan flyger omkull mitt i barnbacken. Om inte sambon skämts förr så gjorde han det nu i allafall. Jaha så skulle man ta sig upp då. Hur i helsike gör man det då med en fot utan syre som vänder fel väg. Inte roligt alls. Men stig upp nu då, ropar sambon. Jag misstänker att jag ropade nåt fult tillbaka.
Till sist lyckades jag få mina nervimpulser i hjärnan att nå den högra foten och jag krånglade mig ur situationen och kunde fortsätta de 7 meter jag hade kvar av backen. Yes, jag hade debuterat som slalomstjärna.
Då jag kom ner visade dottern lite diskret till mig hur man skulle bromsa och hur man skulle stå med knäna. Tack för det! Det räddade mina 4 andra andra åk den dagen i barnbacken. Fler åk blev det inte och jag lovar att det inte kommer att bli heller på en oöverskådlig tid. Det här med sladom är inte min grej.
En som däremot inte fick nog var sonen. Undrar vad "sista gången" betyder i en fyraåringens värld? Åtminstone inte samma som i min. Han körde nog sista gången säkert femton gånger. Och alla gånger lät det: Sista gången mamma, jag LOVAR. Till sist fick jag knäppa av honom skidorna annars hade vi nog hållit på med sista gången än. Med den påföljden att ungen vrålar som en gris ändå ner till Teuva förstås.
På tisdagen var det nog skönt att komma tillbaka till sina rutiner igen. Men du milde tid vad jag var öm över låren. Det var nog säkert av allt bromsande i backen...
Nu börjar det strömma in en hel del nytt till butiken. En ny sak är också att ni nu kan följa Cosy Living på facebook. En och annan överraskning kommer nog att finnas där så småningom.
I söndags var jag och min familj med om en riktig syrechock. I och med att jag inte tillbringar så mycket tid utomhus så var 5 timmar på Parra en rejäl dos frisk luft! Skönt var det men väldigt ovant.
Dagens program var också minst sagt ovant.Lite skäms jag nog ,men jag har aldrig förr åkt slalom, har liksom aldrig fått till det. Men tänkte då i söndags att jag skulle debutera i och med att min 4-åriga son också skulle åka slalom, eller sladom som han säger, för första gången. Jag trodde att jag i honom skulle få lite stöd i mina första stapplande steg. Men tji fick jag!
Första chocken kom då slalomskorna skulle på . Herrejestas SKA de verkligen vara så hårt fastspända? Nåja efter 5 minuter glömde man lätt att fötterna var utan syre och tog det som ett normaltillstånd. Sen bar det av mot B*A*C*K*E*N.
Barnbacken alltså. Jissus, ska man upp där? Fadern och storasystern tänkte smita till STOOOOOOORA backen men jag fick nu dem att åka en gång i barnbacken först för att sonen skulle få lite stöd. Jag försökte fråga lite diskret hur man gör men sambon tyckte säkert att det var pinsamt att undervisa en nästan 40-åring i barnbacken så han sa bara: sätt skidorna rakt nu bara å far i väg. Jo just ja!
Schwung. Så for dottern å fadern. Å sonen ,som tog sig ner utan problem. Jaha då var det mamma kvar då.
Raka skidor var det. Å så iväg. Efter halva backen började det bli lite läskigt och herrejestandes vad HÅRT det gick. Jaja ni fattar. Morsan flyger omkull mitt i barnbacken. Om inte sambon skämts förr så gjorde han det nu i allafall. Jaha så skulle man ta sig upp då. Hur i helsike gör man det då med en fot utan syre som vänder fel väg. Inte roligt alls. Men stig upp nu då, ropar sambon. Jag misstänker att jag ropade nåt fult tillbaka.
Till sist lyckades jag få mina nervimpulser i hjärnan att nå den högra foten och jag krånglade mig ur situationen och kunde fortsätta de 7 meter jag hade kvar av backen. Yes, jag hade debuterat som slalomstjärna.
Då jag kom ner visade dottern lite diskret till mig hur man skulle bromsa och hur man skulle stå med knäna. Tack för det! Det räddade mina 4 andra andra åk den dagen i barnbacken. Fler åk blev det inte och jag lovar att det inte kommer att bli heller på en oöverskådlig tid. Det här med sladom är inte min grej.
En som däremot inte fick nog var sonen. Undrar vad "sista gången" betyder i en fyraåringens värld? Åtminstone inte samma som i min. Han körde nog sista gången säkert femton gånger. Och alla gånger lät det: Sista gången mamma, jag LOVAR. Till sist fick jag knäppa av honom skidorna annars hade vi nog hållit på med sista gången än. Med den påföljden att ungen vrålar som en gris ändå ner till Teuva förstås.
På tisdagen var det nog skönt att komma tillbaka till sina rutiner igen. Men du milde tid vad jag var öm över låren. Det var nog säkert av allt bromsande i backen...
Nu börjar det strömma in en hel del nytt till butiken. En ny sak är också att ni nu kan följa Cosy Living på facebook. En och annan överraskning kommer nog att finnas där så småningom.
2 kommentarer:
Lät som en väldigt intressant utedag! ;)H Mikaela
Du är kul du :O)
Skicka en kommentar